Bidrag till viktig forskning om sepsis underliggande mekanismer

I 2022 års utlysning av forskningsbidrag beslutade vi att premiera forskningsprojekt som kan ge fördjupad förståelse för sepsis-syndromet och dess underliggande patofysiologiska mekanismer, vilket i förlängningen kan leda till bättre diagnostik och behandling av sepsis. Den 8 februari beslutade Sepsisfondens Vetenskapliga råd att tilldela två projekt 2022 års bidrag.

Monocytfenotyper för tidig immunklassificering i sepsis

Forskningsprojektet ledas av Daniel Eklund, lektor vid Örebro Universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper

Sepsis är som bekant ett livshotande tillstånd där kroppen reagerar felaktigt på en infektion. Denna starka reaktion innefattar stora förändringar i immunförsvaret. En av dessa förändringar sker är i en typ av immuncell som kallas monocyter. Monocyter är vanligtvis väl utrustade för att bekämpa infektioner, men vid sepsis så antar cellerna en ny skepnad där de i stället börjar hämma andra delar av immunförsvaret. Detta har visat sig vara kopplad till ökad mortalitet och utgör en potentiell behandlingsstrategi för sepsis. Dock kvarstår problemet att det fortfarande är okänt hur tidigt i förloppet som denna omprogrammering av monocyter sker och det finns idag inga enkla verktyg för att mäta när detta sker. Detta projekt syftar till att undersöka markörer för omprogrammering i septiska patienter som provtagits i ambulans. Dessa markörer har identifierats genom tidigare experimentella studier inom forskargruppen, där monocyter har studerats i laboratoriet.

– Målet med forskningen är att i ett tidigt skede kunna mäta vilket stadium som sepsispatientens immunförsvar befinner sig i och kunna bestämma om individens immunförsvar behöver hämmas eller förstärkas. Detta skulle då leda till en minskad sjuklighet och dödlighet vid sepsis, säger Daniel Eklund.

Hur påverkas den kapillära funktionen vid sepsis?

Forskningsprojektet ledas av Sara Tehrani, biträdande överläkare på Internmedicin på Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper vid Danderyds sjukhus

Vid sepsis påverkas funktionen i kroppens minsta blodkärl, mikrocirkulationen, vilket leder till nedsatt syretillförsel i vävnaden. Sviktande mikrocirkulation i olika organ leder till snabb utveckling av multiorgansvikt och cirkulationskollaps. Septisk chock har en dödlighet på cirka 40%. Trots att mikrocirkulationen har en central roll vid sepsis, saknar vi metoder för att undersöka och bevaka mikrocirkulationen hos dessa kritiskt sjuka patienter. I denna studie vill man undersöka om mikrocirkulationen i huden kan användas som prognostisk markör hos patienter med svår sepsis och septisk chock.

– Vi ska undersöka hudens mikrocirkulation icke-invasivt via kapillärmikroskopi och laserteknik. På längre sikt, hoppas vi kunna utveckla metoder för att bevaka mikrocirkulationen hos patienter med sepsis, säger Sara Tehrani.