NORSK

Sepsis är ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen. Sepsis uppstår när en infektion spridit sig till hela kroppen, och påverkar vitala organ som hjärtat, lungor och njurar. Infektionen är ofta en följd av till exempel en influensa, halsfluss, sårinfektion, lunginflammation eller urinvägsinfektion.

Hur börjar sepsis?

När du drabbas av en infektion går ditt immunförsvar igång och arbetar för att få bort infektionen. Ibland kan immunförsvaret överreagera eller reagera fel på annat vis, och istället för att bara hantera den lokala infektionen börjar det skada kroppens organ. Man kan jämföra det med att om Sverige skulle bli invaderat av främmande makt, och vi valde att detonera en atombomb över vårt eget land för få bort fienden, så skulle visserligen fienden försvinna, men vi tar också kål på oss själva. Sepsis börjar oftast med en lokal infektion, till exempel lunginflammation, urinvägsinfektion, halsfluss eller sårinfektion. Men du kan också drabbas av sepsis till följd av att du får en infektion efter att du opererats. Ca 70 % av alla sepsisfall börjar hemma, 30 % är sjukhusförvärvade.

Vad händer i kroppen?

När immunförsvaret överreagerar på en infektion utsöndras giftiga substanser i blodet, vilket får blodkärlen att börja läcka, ungefär som en trädgårdsslang med hål i. Detta leder till att blodtrycket sjunker och kroppen får svårt att transportera syre till viktiga organ, vilket i sin tur gör att organ som hjärta, hjärna, lungor, njurar och levern skadas. Du kan då drabbas av det läkarna brukar kalla organdysfunktion eller organsvikt. När blodomloppet har svårt att transportera syre, börjar hjärtat att pumpa häftigare, du kan därför uppleva att hjärtat slår väldigt fort. Ansträngd andning är också ett vanligt symptom, och är ett annat tecken på att kroppen försöker öka syresättningen. I vissa fall av sepsis har även bakterier från den lokala infektionen spridit sig till blodomloppet, men det är med dagens metoder bara i ca 20% av alla sepsis-fall som man kan påvisas bakterier i blodet.

Man kan beskriva sepsis som att du fått en inflammation i hela kroppen.

Ca 90% av alla sepsis-fall antas vara bakterieorsakade, men det är ett välkänt faktum att vissa virus som till exempel vissa influensatyper (spanska sjukan, fågelinfluensa, svininfluensa) och även Corona virus (SARS, MERS och Covid-19), och vissa puumaalavirus, kan ge en sepsis-liknande bild med så kallad systemisk inflammation. Alla patogener (bakterier, svampar, protozoer och virus) kan orsaka sepsis bara de retar immunförsvaret tillräckligt mycket.

Tiden avgörande

Tiden är viktig när det kommer till sepsis, varje timme utan diagnos och vård kan få avgörande konsekvenser. Ju tidigare du kommer in till sjukhuset och kommer under vård, desto större är dina chanser för bra utgång. Om du tror att du drabbats, tveka inte – sök vård. Och när du kommer in till sjukhuset, våga fråga: Kan det vara sepsis?

Riskgrupper

Generellt gäller att sepsis kan drabba vem som helst. Personer som annars är fullt friska, kan drabbas efter till exempel en vanlig influensa, urinvägsinfektion eller sårinfektion. Men det finns vissa grupper som har en ökad risk att drabbas:

  • Gamla och multisjuka
  • Diabetiker och personer med
    leversjukdom
  • Personer som genomgått
    organtransplantation
  • Personer med cancer, som
    genomgår behandling
  • Personer med underliggande
    immunologiska
    sjukdomar
  • Personer som genomgått en operation
  • Gravida och nyförlösta kvinnor
  • Små bebisar

Lär dig känna igen symptom.

Läs mer om sepsis hos barn här.