Två svenska studier om långtidseffekterna efter sepsis får bidrag från Sepsisfonden

Det här är ett område som länge har varit i det närmaste outforskat, trots att hundratusentals svenskar lever med komplikationer efter sepsis. Nu väljer Sepsisfonden att stödja två forskningsstudier som ska studera långtidseffekterna efter sepsis. I en av studierna är det barn som står i fokus, något som gör den världsunik.

Det finns mycket få studier kring långtidseffekter efter sepsis, både nationellt och internationellt. Men hösten 2021 publicerades en tysk studie där 116 000 sepsisöverleverare studerats, som visade att 3 av 4 sepsisdrabbade får olika typer av nya medicinska, kognitiva eller psykologiska diagnoser inom det första året från det akuta insjuknandet i sepsis. 3 av 10 dör inom ett år, bland annat finns ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, visar studien.

– Det här visar på att vår satsning på studier kring just långtidseffekterna efter sepsis är helt rätt prioritering och vår förhoppning är att vi på detta sätt kan bidra till bättre levnadsvillkor för sepsisöverlevare. Om vi kan förstå vilka effekter sepsis har i ett längre perspektiv, kan vi kanske också lära oss hur vi kan förebygga de effekterna i det akuta skedet, menar Adam Linder, ordförande för Sepsisfondens vetenskapliga råd.

Förbättra livskvaliteten hos överlevare

De allvarligast sjuka sepsispatienterna, framför allt de som utvecklar septisk chock, vårdas på intensivvårdsavdelningar (IVA). Nästan en tredjedel av patienterna med sepsis och septisk chock kommer inte levande från sjukhuset efter att ha lagts in på IVA, och mindre studier antyder att andelen som överlever har sänkt livskvalitet.

– Vi vill nu göra en stor nationell registerbaserad studie där vi studerar data på hälsa och socioekonomisk status före sepsis, vårdförloppet vid sepsisinsjuknandet och vårdkontakter efter sepsis samt uppföljning av livskvalitet 3 månader efter sepsis. Vi ska identifiera vilka patienter som drabbas av sänkt livskvalitet samt faktorer associerade med sänkt livskvalitet efter sepsis. Och vi vill undersöka om insatser från sjukvården och samhället kan förbättra livskvaliteten efter att ha vårdats på IVA med sepsis, säger Miklós Lipcsey, professor i anestesiologi och intensivvård vid Uppsala universitet, som leder en av de studier som nu fått bidrag från Sepsisfonden.

– Det är glädjande att Sepsisfonden i sin första utlysning av forskningsbidrag till sepsisforskningen väljer att stödja just forskningen kring långtidseffekterna. Detta är ett område som är väldigt outforskat.

Med fokus på barn

Vilka långtidseffekter som drabbar barn med sepsis är inte kartlagt. Det är just detta som den andra studien som nu får pengar från Sepsisfonden ska studera. Studien leds av Lisa Mellhammar vid Lunds universitet och projektet kommer att identifiera patienter som haft sepsis i barndomen och följa upp hur de påverkas avseende hälsa och utbildning på lång sikt. 

– Med tanke på lång förväntad levnadstid har barn lång tid att påverkas av långtidseffekter, vilket kan orsaka lidande både för individen och anhöriga. Långtidseffekter av sepsis hos barn kan möjligen minskas genom interventioner såsom stödinsatser i skola och optimerad uppföljning varför det är viktigt att de kartläggs, säger Lisa Mellhammar.

– Att bidra till att sepsisöverlevare får en bättre livskvalitet är i sig viktigt. När det rör sig om barn känns det extra angeläget, och vi hoppas att vår studie kan bidra till ökad förståelse kring effekterna som sepsis kan ha hos barn.