Matilda Almgren får 2024 års forskningsanslag

Många sepsisöverlevare drabbas av hjärntrötthet, även kallat fatigue. Sepsisfondens Vetenskapliga råd beslutade i december att tilldela Matilda Almgren, Region Skåne, 2024 års forskningsanslag för att kunna utföra sin studie kring fenomenet, en studie som potentiellt kan hjälpa många sepsisöverlevare.

Sepsis är ett livshotande tillstånd som uppskattningsvis drabbar ca 50 000 personer i Sverige varje år. Av de som överlever den akuta sjukdomen avlider cirka en tredjedel inom ett år och övriga löper hög risk att drabbas av seneffekter i form av nya diagnoser och nya omvårdnadsbehov. Sepsisöverlevare har ofta kvarstående problem som innefattar fysiska, psykologiska och emotionella aspekter, där behov av psykologiskt stöd efter utskrivning är särskilt efterfrågat. Fatigue (hjärntrötthet) är ett vanligt förekommande symtom hos sepsisöverlevare som har stor påverkan på det dagliga livet hos de som drabbas.

Bland andra patientgrupper har fatigue visat sig vara associerat med sömnsvårigheter, depression och oro. Därtill har man sett att förekomst av fatigue påverkar upplevelsen av andra symtom, vilket gör att fatigue kan ha en stor betydelse för återhämtning, livskvalitet och med dagliga aktiviteter. Det saknas fortsatt konsensus kring bedömning av fatigue och studier visar att symtomet har låg prioritet bland läkare på grund av att det inte är diagnosspecifikt.

– Detta talar för en underrapportering av symtomet med ökad risk att stöd uteblir för de patienter som behöver det. Kunskapen om fatigue efter sepsis är fortfarande begränsad och det finns ett behov av att förstå hur fatigue utvecklas över tid, och förstå vilka grupper som har ökad risk att drabbas. Detta är av stor betydelse för att kunna ge stöd i återhämtningen och identifiera riskgrupper för försämrad återhämtning, säger Matilda Almgren, specialistsjuksköterska inom intensivvård vid Skånes universitetssjukhus och doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

Den här studien syftar till att studera fatigue och återhämtning ur ett personcentrerat perspektiv hos personer som överlevt sepsis med de specifika frågeställningarna:

• Hur ser förekomsten och utvecklingen av fatigue ut över tid hos sepsisöverlevare?
• Hur påverkar fatigue upplevelsen av återhämtning?
• Finns det subgrupper av sepsispatienter (IVA-vård, positiv blododling osv) där förekomsten av fatigue är högre eller mer varaktig?

– Denna studie kan presumtivt hjälpa väldigt många sepsisöverlevare till ett bättre liv efter sepsis. Resultaten kan till exempel användas för utveckling av kunskapsunderlag i primärvården, där en ökad förståelse och kunskap kring vanliga hälsoproblem kopplade till genomgången sepsis skulle möjliggöra en sammanhängande vårdkedja mellan specialistvård och primärvård genom att hälsoproblemen som patienterna söker för kan sättas i ett sammanhang, säger Ulrika Knutsson, generalsekreterare för Sepsisfonden.

Vi kommer såklart att följa denna studie och publicera resultaten när de kommer.