Ett skärsår i handen var början till Ingrids dödliga sepsis

Ingrid Stern

Måndagen den 3 januari 2011 skulle Ingrid Stern tillaga en skinka. Men när hon ska skära bort nätet runt skinkan slinter hon med kniven och skär sig mellan tummen och pekfinger i vänster hand. Tre dagar senare börjar handen göra ont och såret svullna. Såret har infekterats av elakartade streptokocker. Mindre än två dygn senare dör Ingrid i sepsis.

När Ingrid skär sig i handen ser det ut som vilket skärsår som helst, och Ingrid sätter bara på ett plåster. Men tre dagar senare börjar handen göra väldigt ont och det är rejält svullet runt såret. Plåstret hade Ingrid redan tagit bort någon dag tidigare, då det inte längre blödde. Men handen börjar göra mer och mer ont, och dagen efter, ringer hon sin svåger som är läkare, som skriver ut antibiotika till Ingrid.

Men på natten blir det sämre, Ingrid kräks och får diarré. Ingrids man Bengt-Åke berättar:

– Hon hann inte till toaletten och halkade i kräket, då slog hon samma hand i något, men på utsidan vid lillfingret. Handen svullnade upp ännu värre. Vi bestämde att åka in till akuten i Lund, vi kom in 9 på morgonen.

När Ingrid berättade att hon hade kräkts så misstänkte de att hon hade vinterkräksjuka, därför blir de placerade på ett isolerat rum. De röntgar Ingrids hand och tar blodprov.
Ingrid klagar hela tiden på att hon hade väldigt ont i sin hand. Efter en stund kommer en läkare in och berättade att det inte var något brutet i handen, men däremot är njurvärdena mycket dåliga.

– Hon stod och höll sig i vasken när jag släppte henne för att öppna dörren. När jag vände mig om låg hon på golvet avsvimmad igen.

Eftersom Ingrid kräkts hela natten sätter de in dropp så att hon inte ska bli uttorkad.

– De gav henne också antibiotika tillsammans med droppet. Och hon fick värktabletter för sin värk. Läkaren sa då att hon fick se hur många påsar dropp hon skulle ge Ingrid innan hon kunde skicka hem oss. Jag hjälpte henne att sitta upp så hon kunde svälja sina tabletter, när jag vände mig om från vasken hade Ingrid tuppat av och var borta kanske en halv minut. Hon kvicknade till men visste inte vad som hade hänt, berättar Bengt-Åke.

Senare på dagen beslutar man att ge Ingrid en stolpilla för att hjälpa henne med värken i handen. Ingrid vill själv göra detta så sköterskan går och Bengt-Åke hjälper Ingrid att stå upp för att gå på toa.

– Hon stod och höll sig i vasken när jag släppte henne för att öppna dörren. När jag vände mig om låg hon på golvet avsvimmad igen. När hon kvicknade till mådde hon illa och kräktes. Jag fick panik och tryckte på alla larmknappar. Nu kom hela teamet väldigt snabbt.

Ingrids blodtryck är nu väldigt lågt, 83/38, läkarna fattar beslutet att de skulle köra in henne till ambulansintaget, där rätt utrustning finns. Hon får blodtryckshöjande medicin och syrgas. Ingrid klagar hela tiden på att hon har så ont i handen. Nu ca 6 timmar efter att de kommit in på akuten hade såret på handen öppnat sig och var lite gråaktigt. Handen var lika svullen men det har börjat bildats blåsor och handen skiftar i färg; blå, röd och ett vitt parti i handflatan.

– Läkarna, de var nu två stycken, tog prover i såret för att skicka till odling. De tillkallade en handkirurg som kom och tittade på såret. En förebyggande undersökning ifall de skulle öppna såret under natten och skölja det rent, berättar Bengt-Åke.

Ingrid Stern

Ingrid med sin man Bengt-Åke.

När klockan är cirka fyra på eftermiddagen och blodtrycket börjat stabilisera sig, beslutas att Ingrid ska flyttas till infektionsavdelningen, där de tidigare hade bokat rum i tron att det var kräksjuka. På avdelningen tar de ett snabbtest i såret, som visar att Ingrid har blivit smittad av elakartade streptokocker, hon har fått sepsis. Nu sätter läkarna in rätt antibiotika för stafylokocker.

– När klockan blev sex-halv sju så pratade vi om att jag skulle åka hem och Ingrid och jag bestämde vad jag skulle ta med nästa morgon. Vi pussades och sa hejdå. När jag kom hem plockade jag fram saker till Ingrid och satte mig och åt och tittade på TV och försökte koppla av för en stund, det var jobbigt att följa Ingrids kamp med sitt onda. Jag hade hela tiden kontakt med Ingrids barn, säger Bengt-Åke.

Vid åttatiden ringer de från sjukhuset och berättar att Ingrid blivit sämre och att de kommer att skicka henne till IVA. Då ringde Bengt-Åke till barnen igen, sonen är redan på sjukhuset.

– Han kom in precis när Ingrid har körts in i hissen. Hon får syn på sin son och säger: ”Hej, är du här?”

Ungefär tjugo i fyra på morgonen den 8 januari ringde de från IVA och sa att Ingrid hade blivit sämre och att de var tvungna att sätta in respirator för att hjälp henne med andningen. De säger till Bengt-Åke att komma dit.

– Jag ringde till Ingrids son. Vi var där samtidigt, men hann inte fram innan Ingrid avled 04.20 den 8 januari. Jag var glad att jag i alla fall kunde få ta farväl innan hon blivit kall.

Bengt-Åkes historia om sin fru Ingrid är tyvärr inte helt ovanlig. Sepsis kan uppkomma av något så oskyldigt som ett skärsår. Och förloppet kan som i Ingrids fall vara snabbt. Vi skänker en varm tanke till Bengt-Åke, och Ingrids barn, och tackar för att vi fått lov att berätta Ingrids historia.