![$site_logo['alt']](https://sepsisfonden.se/wp-content/uploads/2022/09/Sepsisfonden_logo_2019_RGB_TAGLINE_liggande.svg){kind=logo}
Låg utbildning, kvinnligt kön och underliggande sjukdomar är riskfaktorer för sämre återhämtning efter sepsis när man vårdats på intensivvårdsavdelning (IVA), visar studie från Uppsala.
2022 fick en studie vid Uppsala universitet, Health-related quality of life and functional recovery after intensive care for sepsis in a national cohort, finansiellt stöd från Sepsisfonden. Målet för studien var att undersöka hur långtidseffekterna ser ut för sepsispatienter som vårdats på intensivvårdsavdelning (IVA).
Data samlades in om alla vuxna intensivvårdspatienter med sepsis i Sverige mellan 2008 och 2020. Det primära utfallsmåttet var så kallad hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) bedömd med hjälp av RAND-36. Detta är ett frågeformulär som används för att utvärdera hälsorelaterad livskvalitet hos patienter i Sverige, efter en vistelse på IVA, vid uppföljning efter utskrivning från intensivvårdsavdelningen. Uppföljning med RAND-36 efter utskrivning från IVA innebär att patientens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande mäts genom självrapporterade svar på frågeformulärets 36 frågor. Information om sjukfrånvaro samlades också in från de som var i arbetsför ålder för att bedöma arbetsoförmågan efter sepsis.
Resultatet
Studien med över 14 000 personer visade att livskvaliteten efter att ha vårdats med sepsis på IVA var lägre än hos den övriga svenska befolkningen. Faktorer som tidigare sjukdomar, längre vårdtid och vissa behandlingar kopplades till livskvalitet. Generellt förbättrades livskvaliteten ju längre tid som gått efter intensivvården med stora individuella variationer.
Hög sjukfrånvaro observerades hos patienter före intensivvård för sepsis, vilket tyder på att de redan hade en befintlig sårbarhet. Sjukfrånvaron ökade ytterligare efter sepsis och återgick inte till baslinjen, vilket tyder på ofullständig funktionell återhämtning, och där lägre utbildning, kvinnligt kön och samsjuklighet är riskfaktorer.
Sammanfattningsvis var den hälsorelaterade livskvaliteten låg i den svenska nationella kohort av intensivvårdspatienter som överlevde sepsis, men den förbättrades med tiden. Sjukdomens svårighetsgrad hade minimal inverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten efter utskrivning, medan längd på sjukhusvistelse och underliggande sjukdomar var negativa faktorer. Funktionell återhämtning i form av sjukskrivningsdagar visade ett liknande mönster.
