Vi får många frågor just nu om kopplingen mellan Covid-19, den virussjukdom som orsakas av det nya Corona-viruset, och sepsis. Vi får också frågor kring varför vi valt att köra en stor kampanj för att öka kännedomen om sepsis just nu när läget är som det är? Vissa upplever det till och med upprörande att vi kör kampanjen, och menar att vi med den kan spä på oron hos delar av allmänheten. Med anledning av dessa frågor vill vi här försöka reda ut begreppen kring Covid-19 och sepsis, och förklara varför vi inte drog in kampanjen när Corona-smittan började ta fart.
Sambandet mellan Covid-19 och sepsis
Det har nu inkommit så pass mycket fakta kring de som blir svårt sjuka i Covid-19 att sjukvården har fått ökad förståelse för vad som händer i dessa fall. Enligt vad sjukvården erfar, verkar de svårast sjuka få en kraftig inflammatorisk reaktion och en så kallad cytokinstorm (cytokiner är en heterogen grupp av lösliga proteiner och peptider som kan reglera immunologiska och inflammatoriska förlopp, vid sepsis utsöndrar ofta kroppen för mycket cytokiner, vilket benämns cytokinstorm). De som är allvarligt sjuka i Covid-19 har en liknande laboratoriebild som vid DIC (disseminerad intravasal coagulopati, en patologisk process där blodet börjar koagulera i kroppens blodkärl), vilket också ses vid allvarlig sepsis.
– Vi kan se att inflammatoriska markörer som CRP, Ferritin, D-dimer och LD ofta stiger kraftigt hos Covid-19 patienter med allvarlig sjukdom, och på ett sätt man inte ser vid milda virusinfektioner utan istället vid allvarlig sepsis och septisk chock. Immunförsvaret verkar vara överstimulerat, en dysregulering orsakat av en infektion, vilket är själva definitionen på sepsis, säger Adam Linder, infektionsläkare i Lund.
Hittills verkar de flesta främst få organsvikt i lungorna men enligt siffror från bl.a. Frankrike får flera även cirkulationssvikt och njursvikt och de flesta har ordentlig leverpåverkan så man kan alltså även få multiorgansvikt precis som vid sepsis orsakad av bakterier.
– Vi behandlar i stort sett alla svårt sjuka i Covid-19 som vi behandlar sepsis i allmänhet, med antibiotika då vi inte kan utesluta att sepsisen är orsakad av en bakteriell pålagring, samt intensivvård – alltså respiratorvård mm. Därutöver detta får många inflammationsdämpande behandling av olika slag, men mer på experimentell basis, säger Adam.
Orsakas inte alltid sepsis av bakterier?
Ca 90% av alla sepsis-fall antas vara bakterieorsakade, men det är ett välkänt faktum att vissa virus som till exempel vissa influensatyper (spanska sjukan, fågelinfluensa, svininfluensa) och även Corona virus (SARS, MERS och Covid-19), och vissa puumaalavirus, kan ge en sepsis-liknande bild med så kallad systemisk inflammation.
– Alla patogener (bakterier, svampar, protozoer och virus) kan orsaka sepsis bara de retar immunförsvaret tillräckligt mycket, förklarar Adam Linder.
Varför nationell kampanj just nu?
Vi har fått en hel del frågor kring varför vi väljer att köra en nationell kampanj runt sepsis just nu, när läget är som det är? Några tycker att vi skapar förvirring och bidrar till folks oro. Så låt oss bemöta detta med våra tankar.
Om vi börjar med den korta och praktiska förklaringen till att vi kör vår nationella kampanj för att öka kunskapen och kännedomen runt sepsis just nu: det beror på att denna kampanj har varit planerad i över ett år, och vissa delar har varit omöjliga att flytta, då bindande avtal med olika annonskanaler varit satta långt innan Corona-viruset började göra sig tillkänna i Sverige. Det har helt enkelt inte varit möjligt för oss att stoppa eller flytta kampanjen.
Med detta sagt vill vi ändå förklara varför vi menar att det kanske är precis just nu en sådan här kampanj kan göra mest nytta. Kampanjen går ut på att man ska förstå vad sepsis är, vilka symptom man ska vara vaksam på och att förstå när man ska söka vård, alltså när man uppvisar tre symptom eller fler. Vi vill absolut inte göra folk mer oroliga än vad de är, tvärt om vill vi ge människor bättre förståelse för sepsis och dess symtom, med kunskap hoppas vi att man kan lära sig skillnaden på en infektion som man kan läka ut hemma, och en som kräver sjukvård. Låt oss därför förtydliga några saker.
Sök inte vård i onödan
– men tveka inte om du tror du har sepsis
OK, så här ligger det till. Varje år drabbas minst 40 000 människor av sepsis i Sverige. Under två normala månader rör det sig alltså om runt 3300 fall. Under mars och april kan vi alltså räkna med att ca 3300 personer drabbas av sepsis. Vi vet att snabb diagnos och vård minskar riskerna för dödlig utgång, eller komplikationer efter det akuta sjukdomstillståndet. Du kan få sepsis till följd av till exempel en lunginflammation, urinvägsinfektion, halsfluss, bukinfektion eller sårinfektion. Eller så kan du få det i samband med en influensa, säsongsinfluensa, eller som nu, om du blir svårt sjuk i Covid-19. Detta har inte ändrats, detta gäller fortfarande, trots rådande Corona-situation.
Men, du ska INTE söka vård om du till exempel har hosta och feber, det är inget tecken på sepsis. Då ska du istället stanna hemma och isolera dig från din omgivning och förbli i karantän hemma tills du varit helt symptomfri i 48 timmar. Men om du till exempel har andningsbesvär, skakfrossa och feber och påverkat medvetande/känner dig förvirrad, då kan det vara tecken på att du håller på att utveckla en livshotande infektion, då SKA du söka vård. Du har kanske inte drabbats av Covid-19, men du kan fortfarande har utvecklat sepsis på grund av en annan infektion. Risken med rådande läge i samhället är att vissa blir allt för avvaktande i fel läge. Vi ska inte söka vård i onödan, vi behöver värna om de vårdplatser som behövs för de svårast sjuka. Men vi får inte komma till ett läge där människor stannar hemma eller kommer in för sent och riskerar att dö eller drabbas av senkomplikationer, för att de inte vill belasta vården i denna krissituation. När det kommer till sepsis, även i dessa Corona-tider, är kunskap bästa sättet att fånga de verkligt sjuka i tid. Om vi irriterar vissa med vår kampanj, är det olyckligt. Men vi tänker inte sluta prata om sepsis, bara för att det just nu är ett svårt läge. Nu mer än någonsin behövs vår kunskapsspridning. Så tänker vi.
Det är också viktigt att komma ihåg i samband med Covid-19 att anledningen till att Folkhälsomyndigheten vill ”platta ut kurvan”, är att intensivvårdsplatserna skall räcka till de patienter som utvecklar sepsis. Om man inte fick sepsis av Covid-19 skulle vi inte behöva stänga ner hela samhället på grund av detta virus, precis som att antibiotikaresistens skulle vara ganska ointressant om det inte ledde till att infektioner inte gick att behandla innan de utvecklats till sepsis.
Vi vet att corona-pandemin är förknippad med ångest och oro för många personer, inte minst de som befinner sig i någon av riskgrupperna. Vi har all respekt för detta, och vi vill som sagt på intet sätt bidra till ökad oro och ångest hos befolkningen. Vi tror på att kunskap kan lugna, har du kunskap så vet du när du ska, och när du INTE ska, söka vård. Är du osäker finns alltid 1177 att rådfråga.
Och kom ihåg, fortsätt att följa Folkhälsomyndighetens råd: Tvätta händerna. Håll avstånd när du är ute på stan eller i en folksamling. Stanna hemma när du är sjuk. Värna om riskgrupperna genom att hålla dig undan dem, men även hjälpa dem med handling och annat när det behövs. Ta hand om er, och håll er krya!
Men, om du eller någon i din närhet har tre eller fler symtom på sepsis – sök vård.