Tre studier får anslag 2023

Strax före jul tog Sepsisfondens Vetenskapliga Råd beslut om vilka studier som skulle tilldelas anslag från 2023 års forskningsmedel. I 2023 års utlysning valde vi att gå ut brett och ta emot ansökningar från hela forskningsfältet kring sepsis. Det resulterade i att tre vitt skilda studier har tilldelats anslag.

Identifiera luckor i tidig upptäckt och prevention av sepsis

Den första studien som tilldelas medel är: Beyond the Hospital: Uncovering Gaps in Early Sepsis Detection and Prevention, som drivs av John Karlsson Valik, MD, PhD, Karolinska Universitetssjukhuset. Målet med detta forskningsprojekt är att följa patients väg till sjukhuset och öka vår förståelse för den tidiga utvecklingen av sepsis – ifrån den friska individen till sjukdom – med syftet att förbättra prevention och vården vid sepsis.

– Kartläggning av sepsispatienter ifrån före insjuknandet till ankomst till sjukhus har varit svårt att genomföra på grund av avsaknad av populationsbaserade data och otillräcklig diagnossättning, säger John Karlsson Valik.

Forskningsteamet har utvecklat en algoritm som automatiskt klassificerar sepsis baserat på digitala patientdata, vilket lett till en förbättrad diagnossättning.

– Genom att identifiera alla cirka 135,000 vuxna sepsispatienter i Region Stockholm mellan åren 2015–2023, kan vi därefter inhämta information om vårdkontakter före ankomst till sjukhuset, kroniska sjukdomar, läkemedel, vaccinationer och sociodemografiska variabler ifrån nationella register.

Patienter med sepsis kommer att jämföras med slumpmässigt matchade kontrollpatienter utan sepsis. Denna nya kunskap om hur olika faktorer som bidrar till sepsis samvarierar i komplexa sociala och biologiska nätverk kan användas för att styra folkhälsointerventioner, så som ökad tillgång till vård och vaccinering. På så sätt skapas verktyg för att prioritera resurser till de patientgrupper som behöver dem mest, och därigenom minska risken att drabbas av sepsis, vilket bidrar till mer jämlik vård.

Förbättra diagnostiken av nekrotiserande mjukdelsinfektioner

Nästa studie som tilldelas anslag är Biomarker based diagnosis of necrotizing soft tissue infections in the emergency ward, som drivs av Laura M. Palma Medina, biträdande lektor vid centrum för infektionsmedicin, Karolinska Institutet. Det övergripande syftet med detta projekt är att förbättra diagnostiken av nekrotiserande mjukdels-infektioner (NSTI), en undergrupp av sepsispatienter. NSTI är akuta livshotande infektioner som kräver kirurgisk undersökning för exakt diagnos och behandling. Infektionerna har ett mycket snabbt förlopp och kan inom loppet av några timmar orsaka utbredd vävnadsskada och komplikationer som chock och organsvikt. Tidig diagnos är avgörande för att rädda liv och undvika amputation.

– Våra tidigare studier har påvisat Trombomodulin (sTM) och andra plasmafaktorer som lovande biomarkörer för att identifiera patienter med NSTI och risk för komplikationer. Dessa studier utfördes på patienter som vårdades på intensivvårdsavdelningen. Dock är deras potential vid tidiga stadier av sjukhusvistelsen fortfarande okänd, säger Laura M. Palma Medina.

Projektet ska validera dessa molekyler som tidiga markörer för NSTI vid akutmottagningen. För att nå detta mål siktar forskningsprojektet först på att prospektivt validera plasma sTM som en markör för att förutsäga behovet av omedelbar operation redan vid akutmottagningen. Projektet inkluderar också en expansion av biomarkörpanelen för att identifiera mikrobiologisk etiologi och risk för att utveckla septisk chock. Dessa studier kommer att utgöra kritiska data för utformningen av en randomiserad studie för att utvärdera tidiga NSTI biomarkörer.

Hälsoekonomiska aspekter på en förbättrad sepsisvård

Slutligen tilldelas Sofi Varg, doktorand i Health Economics på Karolinska Institutet medel för sin studie Health economic aspects of improvements in sepsis care,

Inom ramen för det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för sepsis föreslås bland annat sepsislarm som ett sätt att snabbare identifiera patienter med misstänkt sepsis. Sepsislarm har implementerats på flera sjukhus i Sverige med varierande följsamhet men det saknas studier av hur införandet påverkar patienternas efterföljande vårdkonsumtion. Det behövs för att bidra med insikter om kostnadseffektiv användning av vårdresurser som i sin tur kan leda till bättre beslut för patientpopulationen.

– Det saknas också svenska studier av vad som kan förklara återinläggningar efter vård för sepsis och vilka återinläggningar som skulle kunna undvikas vilket behövs för att uppmärksamma potentiella förbättringsområden inom sepsisvården. Projektet syftar till att utvärdera hälsoekonomiska konsekvenser av införandet av sepsislarm och till att undersöka vilka faktorer som förklarar återinläggningar efter vård för sepsis, säger Sofi.

Projektet utgår ifrån en redan insamlad population på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, inom vilken patienter som uppfyller kriterier för sepsislarm, respektive har sepsis, kommer att identifieras. Individerna kommer att länkas till olika nationella och regionala register för att besvara frågeställningarna.